Mage

    De vita blodkropparna säger mycket om hur du mår och hur du har det med immunförsvaret. Man kan utläsa om det är en immunattack på gång eller om det håller sig lugnt efter transfer.

Vita blodkroppar


Vita blodkroppar

Vita blodkroppar eller leukocyter är celler i blodet som ingår i kroppens immunförsvar för att skydda kroppen mot infektionssjukdomar. De produceras i benmärgen och återfinns i lymfknutarna, mjälten och i lungornas alveoler, samt ute i vävnaderna vid inflammatoriska tillstånd. Halten av olika vita blodkroppar kan mätas i ett blodprov för att se om en inflammatorisk process pågår eller om immunförsvaret är nedsatt. De vita blodkropparnas viktigaste uppgift är att försvara kroppen mot infektioner.

Det finns flera olika sorters vita blodkroppar. Man skiljer mellan granulocyter, lymfocyter och monocyter. De vita blodkropparna har cellkärna och cellorgan som vanliga celler, till skillnad mot de röda blodkropparna.

Leukocyter

En gemensam egenskap för de vita blodkropparna är att de på ett eller annat sätt ingår i kroppens infektionsförsvar. Leukocyterna, det vill säga blodets vita blodkroppar, utgörs av neutrofila, eosinofila, basofila granulocyter samt monocyter och lymfocyter. Granulocyter och monocyter är kroppens fagocyter och har förmåga att ta upp och oskadliggöra mikroorganismer. Monocyterna eliminerar dessutom skadade eller döda kroppsegna celler samt främmande material av de mest skilda slag. Det lymfocytära systemet är ansvarigt för immunologiska avvärjningsreaktioner, cellförmedlade såväl som homorala.

Höga värden innebär i regel en ökning av antalet neutrofila granulocyter vilket är ett ospecifikt tecken på inflammatorisk reaktion, infektiös såväl som icke infektiös. Den är som regel proportionell mot det inflammatoriska tillståndets utbredning och aktivitet. Kan även öka pga kortisonintag och motsägelsefullt nog - av graviditet.

Låga värden innebär oftast sänkt antal neutrofila granulocyter och är vanligen tecken på t.ex B12- och Folatbrist.

Det finns två typer av leukocyter:
Lymfocyterna börjar i benmärgen. De kan antigen uppehålla sig där och omvandlas till B-celler, eller åker vidare till thymus (brässen) där de mognar till T-celler.

Det finns två olika typer av lymfocyter:

Trombocyter

Trombocyterna tillhör också gruppen av ämnen som ökar i koncentration i kroppen i samband med infektioner, inflammatoriska sjukdomar och kroppsskador. I samband med dessa tillstånd är det vanligt med en lätt förhöjning av trombocytvärdet. Inom granulocyter så finns det tre typer och deras verksamhet skiljer sig åt, deras grupptillhörighet är endera neutrofila, eusinofila eller basofila.

Neutrofila Granulocyter
Finns i frontlinjen för kroppens immunförsvar. Deras uppgift är att förgöra inkräktare genom att “äta upp” (fagocytera, inkapsla) dessa. Neutrofilerna patrullerar blodet under de första timmarna av sin livstid och griper in om de behövs. Neutrofilernas fiender är främmande mikroorganismer, endotoxiner (bakteriegifter) eller vilsekomna celler från kroppen. Blir fienderna för många så kan en stor mängd neutrofiler lösgöras i kroppen, dessa finns vilande i benmärgen och kan snabbt utsöndras i akuta situationer.

Eosinofila Granulocyter
Förekommer också först och främst i samband med blodbanan. Liksom neutrofilerna bekämpar de inkräktare via direktkontakt genom att inkapsla och lösa upp det främmande ämnet eller förgöra det på kemisk väg genom att släppa lös sina kemiska enzymer. I likhet med de andra granulocyterna så lockas även eosinofila granulocyter till infekterade eller inflammerade sår, där de kan lämna blodkärlet och flockas i den angripna vävnaden.

Basofila Granulocyter
Har i sina stora, blåsvarta korn ämnet Histamin, som de utsöndrar i mängd vid bla vissa former av allergier. Basofilernas exakta funktion håller fortfarande på att utforskas och är i stor del höljd i dunkel.

Monocyter


Deras funktion är att som de andra leukocyterna att “äta” upp främmande organismer men den börjar inte med detta förrän den kommit ut i kroppen och genomgått en serie förändringar, som anpassas efter vad den behöver göra, väl i vävnaden sväller den upp och fyller sin cellplasma med en rad kemiska vapen i kampen mot den materia som den ska förgöra, när monocyter nått detta stadie kallas de “Makrofager” vilket betyder storätare. Deras funktion beror alltid på den vävnad de etablerar sig i men funktioner är många. Förutom att äta upp kroppsfrämmande material, tex celler som kommer från andra individerm tar makrofager bort skadade eller uttjänade röda blodkroppar ur cirkulationen, De spjälkar dem och förmedlar det järn som frigörs till förstadiet i benmärgen, så att det kommer till återanvändning. Makrofager håller också rent i vävnaden från celler som hotar att dela sig okontrollerat och förvandlas till tumörceller.

Referensvärden FBC:
Leukocytes    4.0-10.0
Basolfila    <0.2
Eosinofila    0.1-0.6
Erytrocyter    3.9-5.2
Lymfocyter    1.1-4.8
MCH    27-33
MCHC    317-357
MCV    82-98
Monocyter    0.1-1.0
Neutrofila    1.7-8.0
Trombocyter    165-387

Höga värden kan innebära ett immunangrepp, högt kortisonintag men även graviditet.

Källor:
Skane.se
Edskroppskonst
Twice
Ganima
Laurell. Klinisk kemi i praktisk medicin (Nilsson, Ehle). 8:e upplagan

FASS